Legongens Lasem-berättelse

De tre dansarna

Den klassiska legong kraton använder tre dansare. Condongen är en uppvaktare: hon framträder först, sätter scenen och överlämnar solfjädrarna till de två andra. De två legongdansarna tar sedan tillsammans upp berättelsen. Den indonesiska artikeln om legong noterar att condongen inte bär någon egen solfjäder, och att en repertoar med alla tre dansarna är det som kallas legong kraton. Balinesisk dans listar condong som en grunddans i egen rätt, ett förspel till legong.

En kung som vill ha en brud

Berättelsens skurk är kungen av Lasem, som engelska Wikipedia kallar en östjavanesisisk härskare. Han ligger i krig med en annan kung och vill gifta sig med prinsessan Rangkesari. Den indonesiska artikeln ger en fylligare bakgrund: prinsessan tillhör kungariket Daha, även kallat Kadiri, och hon avvisar kungen eftersom hon redan är bunden till prins Panji av Kahuripan, hjälten i en hel cykel javanesiska romanser.

Flykt och tillfångatagande

I den engelska versionen avskyr Rangkesari Lasem och försöker fly, tappar bort sig i skogen och tillfångatas av honom där. Han spärrar in henne och förbereder en sista attack mot hennes familj. I den indonesiska versionen är episoden kortare och hårdare: han bortför henne helt enkelt. På scenen förmedlas allt genom gester, blickar och solfjädrarnas rörelser.

Olycksbådande fågel

Vändpunkten kommer när Lasem drar ut i strid. Han attackeras av en monstruös fågel som förebådar hans död. Engelska Wikipedia kallar den en korp; den indonesiska artikeln kallar den en garuda som bringar död. Hur som helst är det condongen som återvänder för att dansa fågeln, vilket är ett skäl att hålla ögonen på henne även efter att de två legongdansarna har tagit plats i centrum.

Hur berättelsen slutar

Den engelska artikeln slutar vid omenet. Den indonesiska fullbordar berättelsen: Rangkesaris bror, kungen av Daha, förklarar krig, Lasem undkommer fågeln och dör sedan i strid mot kungen av Daha. För besökare framför sällskapen utdrag ur legongdramer snarare än hela berättelsen, så en given kväll kan du bara se en del av denna båge, berättad i förfinad, stiliserad pantomim.

Varifrån berättelsen kommer

Engelska Wikipedia placerar berättelsen i Malat, en samling hjälteromanser. Den indonesiska artikeln knyter den till en gren av Panji-berättelserna, som den daterar till 1100- och 1200-talen och kungariket Kadiri, och noterar att Lasem nu ligger inom Rembang regency. Båda pekar åt samma håll: mot Östjava, och mot de hovromanser som balinesiska palats ärvde och förvandlade till dans.

Andra legongberättelser

Berättelsen om Lasem är den mest framförda legongberättelsen, men det finns även andra. Den indonesiska artikeln listar ytterligare legongdanser: legong jobog, hämtad från Ramayanas tvist mellan bröderna Sugriwa och Subali, en legong om gudarna Brahma och Wisnu, samt legong kuntul, där en grupp hägrar visas i lek. Engelska Wikipedia noterar att omkring femton olika typer traditionellt var kända, var och en med sin egen längd, rörelsemönster och berättelse. Vilken dans du får se på palatset är ensemblens val, så betrakta denna sida som en nyckel till den mest sannolika snarare än som ett program.

Läs nästa: Ubud Palace legong: värt det?